Bebyggelsen - byar och hemman |
Skrivet av Helmer Tegengren | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2005-06-25 08:29 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
BEBYGGELSEN - BYAR OCH HEMMAN Under 1500-talet var
Karleby storsocken delad i fyra fjärdingar, av vilka en hette Poras. Enligt det
kungliga utnämningsbrevet för den första kyrkoherden i Kronoby skulle socknen
omfatta det gamla Poras kapell, till vilket räknades Poras by med 40 rökar och
Terjärv by med 15 rökar i Karleby samt 20 rökar i Pedersöre, eller sammanlagt
75 rökar. De 20 rökarna i Pedersöre bildade Håpsala by, till vilken också
gårdarna i det s. k. åminnet hörde. Med undantag för Håpsala by sammanföll
Poras kapell synbarligen till sin utsträckning med Poras fjärding. Kungabrevet
nämner således endast tre byar: Poras, Terjärv och Håpsala. Vid den ottessonska
jordmätningen 1608 tilldelades Kronoby ytterligare Knivsund by i Karleby. De
fyra byarna bildade stommen i den nya socknen, som kom att omfatta 100 rökar,
ett tal, som ej synes ha tillkommit genom en slump. När Poras by definitivt
uppdelades i Poras och Bråttö, föllo 20 rökar på vardera byn. Håpsala by
omfattade som nämnt 20 rökar och de två övriga byarna synas inom kort ha
uppnått ungefär samma antal brukningsdelar. PORAS BY I norra Österbotten rådde
under 1500-talet och början av 1600-talet en märkbar osäkerhet i fråga om
byarnas namn och omfång i de offentliga handlingarna. Namnen på byarna växlade
ofta, flere byar sammanslogos stundom till en för att snart därefter åter
uppträda som självständiga enheter. Stora byar uppdelades i mindre, som dock
icke alltid blevo bestående. Samma osäkerhet synes ha rått beträffande byarna
inom Poras fjärding. Det förefaller som om Poras
vore den äldsta byn inom Kronoby socken också därför att man ännu vid
sekelskiftet 1600 till detta byalag hänförde hela den bosättning på 40 rökar,
som låg på norra stranden av älven. Sålunda fattat inbegrep Poras även det
byalag, som långt tidigare i urkunderna dyker upp under eget namn, nämligen
Bråttö. Bråttö nämnes redan hundra år tidigare som en särskild by, som 1513 räknades
till Pedersöre av tidigare nämnda skäl. År 1546 upptages Bråttö som en
särskild by inom Karleby socken jämte Poras, Knivsund och Långö. Detsamma är
förhållandet följande år. I nebbeskatteregistren för Karleby 1552 och 1553
uppföras Poras och Bråttö som särskilda byar, Poras med 25 och Bråttö med
endast 6 bönder. Likaså nämnes Bråttö vid sidan av Poras i tullräkningarna från
Pedersöre hamn år 1559. I slutet av 1500-talet
synes Bråttö by ha blivit sammanförd med Poras, ty i förteckningen över tillökningen
av den årliga räntan från Finland mellan åren 1560 och 1593 upptagas i Karleby
socken Poras, Terjärv och Knivsund byar, men ej Bråttö. I förteckningen över
ränteminskningen under samma tid upptages likväl Bråttö, dock med en överkorsad
anteckning i marginalen att Bråttö ej fanns till 1593. År 1587 nämnas i Poras
by 38 rökar, varför bråttöbönderna synbarligen detta år sammanfördes med
bönderna i Poras. Vid tiden för Kronoby sockens tillkomst hörde bråttöbönderna
ännu till Poras, men i tiondelängden för 1613 är Poras by uppdelad i två
nattbol, övre och yttre nattbolet. Denna indelning motsvarade den tidigare och
senare indelningen i två byar; Poras bildade det övre och Bråttö det yttre
nattbolet. Från 1627 framåt är Bråttö i handlingarna avskilt från Poras som en
särskild by. Liksom det inte mellan
Poras och Bråttö funnits någon särskild byrå, voro ej heller Poras och Terjärv
byalag under 1600-talet fast avgränsade. De enstaka nybyggen norrom älven, som lågo i ödemarkerna mellan
älvmynningen och småsjöarna uppe i Terjärv, räknades före 1653 konsekvent till
Terjärv och därefter under hela 1600-talet stundom till Terjärv, stundom till
Poras. Sålunda upptagas intill år 1653 alltid Snåre, Kivijärvi och Merijärvi
hemman i längderna över Terjärv by. Gränsen mellan Poras och
Håpsala byar synes av ålder ha utgjorts av älven. Nybyggena högre upp på älvens
södra sida räknades dock till Poras. För skogshygge, mulbete o.d. synes ej
älven ens nere vid mynningen ha betecknat någon fast gräns mellan de båda
byarna. År 1664 beslöt man därför vid tinget, att håpsalabönderna skulle med
vedhygge och mulbete hålla sig på södra sidan av älven och porasbönderna på
den norra. Redan följande år klagade dock befallningsmannen i det De År 1607 omfattade
bosättningen norr om älven, d.v.s. det dåvarande Poras, 40 rökar. Vid
jordrevningen 1608 fördes 33 rökar till Poras och endast 9 till Bråttö, men
redan 1613 fördelades rökarna jämnt mellan de båda byarna, och detta år
upptogos 19 bönder i Poras och 18 i Bråttö.10 Den tidigare indelningen berodde
på att 9 bråttöbönders åkrar lågo särskilt inhägnade ute vid sjöstranden, medan
de övriga gårdarnas åkrar lågo inom samma inhägnad som Poras byägor . År 1830
uppdelades Poras i två byar, Poras och Söderby. Samma år delades även Bråttö
sålunda, att hemmanen vid sjöstranden bildade en särskild by, Yttre Bråttö. Poras by omfattade som
nämnt vid avskiljandet av Bråttö 20 hemman, vilkas namn äro kända redan år
1650:
Byskata, Svinkrok, Sandbacka, Kivijärvi, Snåre, Merijärvi, Krokfors, Finnilä, Skuthälla, Myrskog, Björkbo (Björk), Stråka, Torrkulla, Hålgers, Skrubbacka, Lybäck, Knippare, Stål Backända. Jordeboken för 1725
upptager även alla ovanstående hemmansnamn, vilka samtliga bestå ännu år 1830,
då den nya byindelningen genomfördes. Efter 1650 tillkom i byn endast Asplund
nybygge (1767). Hemmanen i Bråttö äro i 1725 års jordebok följande:
Samtliga ovannämnda 17
hemmansnamn återfinnas i byn redan 1650. Intill 1830 tillkommo ej heller några
nya, varför tillväxten i byn efter 1650 uteslutande har skett genom klyvning
av de ursprungliga hemmanen. HÅPSALA BY Håpsala var redan i mitten
av 1500-talet en ansenlig by inom Läpplax fjärding i Pedersöre socken. I
längden över ränteökningen 156093 anges att jordatalet i byn ökats med 5
pundland. I nebbeskatteregistren för Pedersöre 1552 och 1553 omfattade Håpsala
29 resp. 30 bönder. Då Håpsala 1607 avskildes från Pedersöre, överförde man
till Kronoby 20 rökar. Vid den ottessonska jordrevningen 1608 utbröts från
Håpsala en särskild by med namnet Åminne. Den omfattade 7 rökar på hemmanen
Forsnäs, Åminne, Kackur, Bjon, Biskop och Rudnäs, vilka hade sina ägor inom
särskild hägnad. På 1620-talet
återförenades Åminne med Håpsala. Byn, som
under förra hälften av 1600-talet ingick i det De När Håpsala by 1607
avskildes från Pedersöre och tilldelades Kronoby socken, angavs röktalet i byn
till 20. Redan före 1650 omnämnas inom denna by på olika tider 20 hemmansnamn.
Jordeboken för år 1725 upptar alla dessa hemmansnamn, nämligen:
TERJÄRV BY Den äldsta jordeboken för
Terjärv är från 1549 och nämner 11 hemman. I nebbeskatteregistren för Karleby
1552 och 1553 upptagas i Terjärv 10 respektive 11 bönder. År 1587 antecknades i
byn 14 rökar, och då den avskildes från Karleby och förenades med Kronoby
omfattade den 15 rökar. På grund av den kraftiga nyodling, som från början av
1600-talet pågick i byn, tilltog rökarnas antal snabbt, och en viss byindelning
inom Terjärv synes rätt tidigt ha uppstått. På Nybergs karta från 1762 angives
Hästbacka by som en enhet. Först 1830 delades Terjärv officiellt i tre byar:
Hästbacka med 61 rökar, Kyrkoby med 82 och Kortjärvi med 69 rökar. År 1650 äro följande 14 hemmansnamn i byn kända:
Mellan 1650 och 1725 tillkommo:
Mellan 1725 och 1750 tillkommo (året då tillstånd till nybygget gavs inom parentes): Häggmans (1747), Sandvik
(1738), Drycksbäck, Lilltimmerbacka Såglampi (1739),Särs (1738) Åsvik. Efter Sågfors (1752), Vistbacka
(1756), Zittra (1766), Åsbacka (1794), Högnabba (1752), Djupsjö (1757),
Grannabba (1775), Manderbacka (1755), Granvik (1758), Dalvik (1790). Åsbacka nybygge är det
sista, som tillkommit i byn, varför mellan 1794 och 1830 inga nya hemmansnamn
uppträda. KNIVSUND BY I mitten av 1500-talet, då
Knivsund tillhörde Karleby, nämnes ofta vid sidan av Knivsund även Långö by.
Åren 1546 och 1553 är Långö en särskild by. Även i nebbeskatteregistren för
Karleby 1552 och 1553 upptagas såväl Knivsund som Långö, det förra året med 14
bönder i vardera byn, det senare med 16 i Knivsund och 12 i Långö. Längden över
ränteökningen 156093 upptager Knivsund by, men i förteckningen över
ränteminskningen namnes ej Knivsund, men väl Djupsund och Långö. I marginalen
har för Djupsund och Långö antecknats: »dessa byar funnos intet anno. 93». Anmärkningen
är dock överkorsad. År 1587 upptages Knivsund by med 23 rökar, vilket visar att
långöbönderna detta år räknades till Knivsund. När byn 1608 förenades med Kronoby socken talades ej heller om
Långö. Någon enstaka gång nämnes ännu Långö by under 1600-talet, men först
1830 uppdelades bosättningen åter i Knivsund och Långö byalag.
Bosättningen ute på öarna
Knivö, Långö, Djupö, Bergölandet och Kåtölandet är av hög ålder. Medan
Pedersöre storsocken i början av nya tiden var delad i fyra fjärdingar, bar en
av dem namnet Kniv, och det är möjligt att även Bråttö då räknades till denna
fjärding. Knivsund synes sålunda i början av 1500-talet till folkmängd ha
kunnat jämföras med Poras, som likväl från mitten av århundradet måste betecknas
som centrum i älvdalens bosättning. Att Knivsund i början av 1600-talet
ytterligare gick tillbaka kunde ha berott på att en del av bönderna övergåvo
sina hemman och flyttade in till Gamlakarleby stad, som grundades 1620. Före 1650 äro följande
hemmansnamn i Knivsund kända: Tjeru, Krokvik, Näcksund, Kniv, Bodö, Kort, Djupsund, Åkö. Jordeboken 1725 upptager
utöver nämnda hemmansnamn ytterligare: Sjähl, Sari, Lillkrokvik,
Sveins, Backa, Haga, Peldo. NORRBY BY År 1856 överfördes till
Kronoby ett antal hemmansrökar från Pedersöre under namn av Norrby by. Hemmanen
lågo samlade på en strandremsa mellan landsvägen och sjön. Gränsen mellan
Norrby och grannbyn Håpsala utgjordes synbarligen av en bäck, som här skär
landsvägen och rinner ut i saltsjön. Hemmanen buro följande namn:
Vid den nya byindelningen
1830 antecknades i jordeboken de hemman, som tillkommit genom klyvning av de
gamla hemmanen, under nya hemmansnamn, men i övrigt blevo ändringarna
obetydliga. Håpsala by förblev vid det gamla, utom att Torgare kyrkoherdebol
överfördes hit från Bråttö. Hemmanen i Knivsund uppdelades mellan Knivsund och
Långö. Poras by delades i Poras och Söderby, och i den senare byn tillkommo 5
nya hemmansnummer genom utflyttningar: Kuhlbacka från Lybäck i Bråttö, Hägglund
från Kronlund i Bråttö, Fröjdö och Björklund från skilda hemmansnummer Björk i
Poras och Skutnabba från Skuthälla i Poras. Från det gamla Poras överfördes två
hemmansnummer Lybäck till Övre Bråttö, och ett hemman Broända uppgick i ett
annat med samma namn. Ett hemman tillkom genom utflyttningen Boholm från Still
i Bråttö. Förändringarna i Terjärv voro också obetydliga. Vid denna bys spjälkning på tre nya byar tillkom endast Vuojärvi hemman i Hästbacka by som en utflyttning från ett hemmansnummer Hästbacka. Nummerbeteckningen för
hemmanen, som sedan jordeboken 1725 förblivit orubbad, förnyades 1830, men
hemmanens antal steg endast från 150 till 156. Efter Kronoby kommuns historia
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Senast uppdaterad 2005-06-25 08:34 |