Bystämman |
Skrivet av Helmer Tegengren | |||
2005-06-18 07:07 | |||
BYSTÄMMAN Inom det svenska
Österbotten har det på de flesta håll funnits en gammal form av självstyrelse
inom byalagen. Skiftesförhållanden, stängselskyldighet, väg- och brobyggnader
påkallade en samverkan mellan byamännen, vilka därför sammanträdde till
byaråd. Rådet sammankallades av åldermannen, som ombyttes varje år den 1 maj.
Tecknet på åldermannens myndighet var åldermansstaken, i vilken samtliga
gårdars bomärken voro inskurna. Staken utsändes av åldermannen, när bönderna
skulle sammanträda till rådplägning. I Kronoby höllos åtminstone
i Terjärv och Knivsund bystämmor, som också kallades »by- eller
åldermansrätt». Vid åldermansrätt i Knivsund 1769 fastställdes betesrätten inom
byalaget och vite utsattes. Vid en
bystämma följande år ingicks överenskommelse om samfällt bete. Bröt någon mot bystämmans beslut, anfördes klagomål vid häradstinget, som betraktade bystämmans beslut som bindande. År
1804 fördelade bystämman i Knivsund skyldigheten att utpricka byns många vintervägar över isarna och fastställde
hur utprickningen skulle ske. I Terjärv är en bystämma från 1796 bekant. Vid denna sammankomst åtog sig bonden Anders Storrank att »hålla sockenstuga» för kapellborna mot en årlig ersättning av 3 öre per rök. I Terjärv finnes även en åldermansstake bevarad. Vid stakens handtag finnas inskurna sju långsmala urgröpningar, envar täckt av ett skjutbart trälock. Urgröpningarna representerade veckans sju dagar. Veckodagarnas namn voro målade på bottnen av urgröpningarna (Sön af, mån af o. s. v.). Då åldermannen ville sammankalla byamännen till en viss veckodag, angav han dagen för sammanträdet genom att utdraga det lock, som täckte ifrågavarande dags namn. Då staken sändes omkring betydde det kallelse till bystämma, och mottagaren kunde även genom denna speciella konstruktion av läsa dagen för sammankomsten. Åldermansstakens längd är 106 cm och bredden 3 1/2 cm på varje kant.
Helmer Tegengren (1943)
|